På den första dagen skötte jag mig klanderfritt. Jag åt mindre än vanligt och jag tränade på kvällen. På dagen bjöds det på tårta på jobbet. Jag åt tre kiwis och drack en kopp citron-thé i stället.

På den andra dagen sackade jag efter lite med stegen, men åt åtminstone inga sötsaker.

På den tredje dagen öppnade jag kylen på jobbet. Tårtan fanns kvar. Jag stirrade på den. Frestande, trots sin aktade ålder på hela två dagar. Så mindes jag min kollega, Carinas ord. Dem och en sällsynt motivation fick mig att stänga kylen igen. I stället blev detta en ny stegrekordsdag. När jag gick och lade mig visade stegräknaren 24 084 steg. Jag hade gått på jobbet, på lunchen, hem från jobbet, till träningen, joggat och gått på gymmet, gått hem och vid porten mötte Samme mig. Han skulle gå 4000 steg sa han. Jag hakade på.

Carina på jobbet har sagt mycket smart i sina dagar, men igår lärde hon mig ett knep som hjälper mig att undvika att äta sötsaker. "Fokusera på vad du ska göra och inte vad du inte ska göra". Så när jag öppnade kylen och såg att det fanns tårta kvar tänkte jag inte "Jag ska INTE äta tårta" utan jag tänkte "Nu ska jag gå och lägga tillbaka mina diskhandskar i skåpet". Och så gick jag och gjorde det. Det är helt enkelt en avledningsmanöver för att stoppa reflexen. Jag var sugen på tårta långt efteråt, men kom fram till att det nog var magen som var lite hungrig. Jag åt i stället en banan och gick hem nöjd. Hungrig som ett as, men nöjd!

Jag har börjat leva efter premissen "Vad mår jag bäst av när jag vaknar i morgon bitti?". Det är väldigt sällan jag har vaknat upp en morgon och tänkt "Åh, vad gott det var med tårta igår. Den sköna känslan sitter kvar än idag." Däremot har jag många gånger tänkt "Det stramar lite i kroppen. Ja, just ja, jag var och tränade duktigt igår." Och så ler jag stolt över mig själv.

Ikväll är det improkurs. Det är näst sista gången vilket känns JÄTTESORGLIGT. Jag ska fråga vår lärare hur man går vidare efter detta. Tyvärr har jag inte råd med fler kurser i nuläget, men kanske nästa år.

Ta hand om er!

Kram från Emma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Jag har lämnat den här stackars bloggen i skymundan till förmån för en annan blogg, som jag hänvisar till tills vidare:   http://emmaostlind.pengakoll.nu/   Tack för mig! Emma ...

Jag har blivit fondsparare/vuxen. Ja, det måste ju vara synonymt med varandra: fondsparare och vuxen. Syrran visade mig igår, så från och med nu sätter jag in 200 kr/mån på en fond det såg ut att ha gått ganska bra för. Äntligen börjar ekonomin se lo...

Sex dagar kvar. Pengarna är växlade. Åksjuketabletterna är inköpta. Väderleksrapporten är inspanad (såg inte så solig ut). Biljetten är utskriven. Jag har kikat på säkert 4000 bilder från Thailand. Nytt pass är införskaffat. Taxin till Arlanda är bes...

Igår testade jag att klara mitt mål igen. Jag klarade 2000 meter på 10:22 utan pauser. Första gången jag gjorde detta för 2 månader sen fick jag 10:20 utan pauser. Hejja mig! Hur som helst är låren och rumpan betydligt mer muskulösa än då. Det är det...

Igår joggade jag en liten kortsväng. Den var så kort att jag fick dåligt samvete. Så jag ställde mig och gjorde utfall i vardagsrummet i stället. För något år sedan kunde jag inte göra utfall. När jag lärde mig göra dem, räckte det gott och väl med f...