I förmiddags anlände morsan till Stockholm. De ska bo på hotell här, hon och hennes man. Och varför? Jo, för att se mig fem minuter på en scen. Hon är för söt. Det roliga är att min gamla teaterlärare kommer också. Eller lärare är fel att säga. Jag var med i en teatergrupp när jag var liten och hon ledde den. Det känns ju kul att visa att man inte har förlorat kärleken till scenen, trots att det har gått 15 år sen hon såg mig på en senast.

Vill ju gärna att arrangören, Tiny Comedy, ska vilja ha mig tillbaka och jag vill samtidigt ge mamma något hon kan skratta åt så jag tänkte blanda lite säkert och väl inövat material med lite från min barndom. Och lite östgötska förstås. Hoppas alla ska bli nöjda. Känner mig märkligt nervös i magen faktiskt. Övade igenom det en gång igår bara för att ta tiden. Då höll jag i mitt manus, vilket ger en känsla av säkerhet. Jag betvivlar att jag tittade på det så många gånger men ändå. Känns tryggt att ha min min klämmapp i famnen.

Ha det bra allihopa!

Puss o kram

Idag om två veckor flyttar vi. Det är liksom så att jag inte helt vågar tro det. Det är ju inte 100% klart än. Så nu går Emmas tetris-hjärna på högvarv. Största orosmomentet är att vi ska få betala en större del av hyran för den här lägenheten, för att vi kanske sa till för sent. Känner inte att vi har några pengar i överflöd för såna utgifter direkt.

Sen tänker hjärnan förstås på allt från Tetris till städning. Jag leker nästan alltid tetris med både tid och föremål. Jag vet inte helt vad det ska tjäna till, men jag tror att man kan utvinna något gott ur det. Jag skulle exempelvis bli helt tokig om jag slutade försöka få saker att passa in, så om inte annat så för den sakens skull.

I morgon kommer mamma till Stockholm för att se mig uppträda på Tiny Comedy på BullieBar. Du är välkommen du också :).

Hej hej

Jag har fortfarande ont i magen och är uppstissad efter mardrömmen jag hade. Jag drömde att jag försov mig för första gången i mitt liv. Eller nja, för andra gången i mitt liv egentligen (jag har faktiskt gjort det en gång, men i drömmen hette det att det var första gången i mitt liv). Jag ringde jouren på jobbet och förklarade läget och de var jättesega med att ge mig några besked så jag sprang runt med luren mot örat och hann inte göra mig klar samtidigt. Klockan var 8:39 och jag skulle ha jobbat i över en timme redan. Vi började diskutera om jag skulle ta ledigt i stället och senare jobba på en planerad ledig dag, men shit vilken tid det tog att svara på allt. Mitt i allt stod två kompisar till mig (som i verkligen inte alls känner varandra) och den ena pratade med mig om att vi måste gå och träna ihop någon dag. Jag var helt förtvivlad mitt i situationen, men jag svarade henne ändå: "ja, givetvis. Har du träningskläderna med dig hit?". Nej, det hade hon inte, sa hon. Sen började Enya sjunga "May it be" och jag vaknade med ett ryck, som slet ner mobilen på golvet. Enya fortsatte sjunga där nerifrån. Lite högre den här gången. Jag låg i min säng, klockan var 5:20 och inget annat. Det var som att ha fått en ny chans. Samuel vaknade av skrällen och av Enya. Han frågade som vanligt hur det var med mig och jag sa att jag hade drömt mardröm. "Men kom och lägg dig igen då", sa han. Vet inte om han förstod att alarmet hade ringt... Han brukar vara lite sött flummig på morgnarna.

Jag måste verkligen skaffa mig en ny typ av mardröm.

Tjarå!

Emma

I fredags var jag på privatfest på syrrans jobb. Jag blev inledd i smyg och fick stå en bit bort och öva. Det var jobbigt att inte ha sett sin publik först, men lite spännande också. Jag hade faktiskt stödorden med mig och fick i första akten smygkika på dem en gång, men jag tror inte att någon såg ner på mig för det. Andra akten kom långt senare och var betydligt sämre, men det var åtminstone viss igenkänningshumor i den och den tror jag folk uppskattade. Jag kanske hängde lite för mycket under bältet, men folk får väl sluta skratta åt sånt så lovar jag som komiker att sluta skämta om det. Hehe... Just for the record pratade jag även en del om musik och reklam, som var helt osnuskigt. I promise!

Igår var det lördag. Då hängde jag med syrran. Vi satt och tragglade med the impossible quiz. Den är lite marig, men vi har i alla fall kommit till fråga 80 tror jag det var. Duktigt av oss. Eller lite nördigt kanske...

I morgon är jag också ledig. Himla skönt!

Ha det bra nu allihopa!

Emma

Ikväll ska jag uppträda på en privat fest. Det känns faktiskt väldigt nervös att komma dit med helt nytt material. Är inte alls nöjd med det egentligen, men å andra sidan känns det alltid så här inför ett gig. Vissa saker är ju ganska bra. Önskar faktiskt att jag kunde hålla mig ovanför bältet och fortfarande vara bra, men det är nog mer något som kommer sen. Just nu är jag inte mogen för det.

Är fruktansvärt trött dessutom. Har ju haft ont i halsen och varit snorig ett tag nu. Dessuom hade jag en del sömnbrist i veckan. Kunde bara inte somna på kvällarna. Högst ovanligt faktiskt. Igår somnade jag säkert vid niotiden. Samuel, den lille goingen, lät mig sova. Jag behövde det kände jag. Jag vaknade rent av vid 5.20 och var utvilad.

Trist att inte vara nöjd med materialet... Ännu värre att vara osäker på det. Bläh... Tycker lite synd om dem som håller i privatfesten som ändå lägger ut för min resa dit. Fast jag har med lite gammalt, som jag ändå är ganska säker på.

Hej svejs

Jag tycker att jag ser mer avslappnad ut den här gången än förra. Ge mig gärna lite feedback. Det tas tacksamt emot!

Sist jag skrev var jag nedstämd. Jag kan inte säga att jag är det längre. Det har äntligen börjat vända lite på bostadsmarknaden känns det som. I helgen kom det upp en del annonser och jag verkade ha tur med i alla fall en av dem. Det blir visning i dagarna! Tjoho! Hoppas verkligen att Samuel och jag kan gå samtidigt, så att vi båda får vara med och bestämma. När vi flyttade hit till Täby bodde han i Uppsala, så han fick helt lita på mitt omdöme. Men det blev ju bra! Att ha en bra hyresvärd är A och O tycker jag. Samuel har ju inte de bästa erfarenheterna från sin förra hyresvärd direkt... Det var olösta tvister fram tills ett halvår efter att han flyttat därifrån.

Nu är det snart dags att dra till jobbet. Jag har varit så "på hugget" hela helgen att när det var läggdags igår fattade inte kroppen någonting. Jag vet inte när jag somnade men det var sent. Jag låg i flera timmar och såg ut som att jag sov. Jag brukar göra så, för att det är avkopplande och för att förr eller senare somnar man. En dag att leva sig igenom, sen får jag sova igen!

Ha det bra allesammans!

Hej svejs!

Vill tröstäta lösgodis och sitta på en bio med min älskling. Jag har så många anledningar att vara glad, men ändå känner jag mig nedstämd. Det här med lägenhetsletandet går sådär. Man blir så matt av det. Dessutom har det hänt massa saker senaste veckan som har gjort min darling ledsen och när han är ledsen är jag det också. Men nu har jag bestämt mig för att förtrollningen är bruten. Den måste vara det. Nu måste det hända något bra. Ödet är skyldig min älskling det! 

En lottovinst? Den perfekta lägenheten? En superbra standupidé? Något... please...

Ironiskt nog sitter det ett stort leende fejs på en flyer som är uppsatt över hela kontoret. Det fejset är mitt! De tog en bild på mig i min reception för ett tag sen och sa att det skulle användas till presentationsmaterial. Det blev en inbjudan till en mässa som verkligen inte fick missas av någon på företaget. Så där sitter jag och ler :). Samme har rätt. Jag är nog fan kändis snart.

kramar på er